Vanära livets ande, stöpt i vanmak och avsmak
 Ständigt hindrad och förnekad, föralltid en skam
 Förkastad och frånstötande, inte längre människa
 Dessa tjugo år av skakandes dessa mentala galler
 
 Hänn förändringen med åren innerligt växa
 Frodas likt en dödlig, gallopperande cancer
 Jag ger nu vika för denna psykiska spetälska
 Låter verklighetens dunkel skörda min kropp
 
 Detta är det så kallade liv man är dömd till
 Lev det till fullo i dess stinkande, kvalmiga avgrund
 Varje ny bekantskap är en potentiell fiende
 Människan, ett flockdjur, fjättrad av förnekan inför insikt
 
 Allt jag en gång har värdesatt och hållit kärt
 Har dränerat mig, utnyttjat mig, använt mig väl
 Jag är en marionett i ett mardrömslikt skådespel
 Det som föreföll som god vilja, var en illvilja