Fyra veckors feberdröm Tjugoåtta nätter utan riktig sömn I en månad har jag letat Lyckan i ett land Irrat runt på torg och gator Och ropat ut ditt namn Det här ska va ett lyxhotell Lyx för den som orkar med en kväll Att de spelar samma låtar Om och om igen Jag har börjat bli rädd att Aldrig ta mig hem Och fast jag vet att det finns de som har det värre Att de kunde vara färre Vill jag ändå att vår herre Ser till mig För varje dag som går blir febern bara värre Och jag hoppas att vår herre Kunde ta mig hem till Sverige Och till dig Han som kryper runt under min säng Har lovat att det snart blir regn Det är ett regn som aldrig faller Ett regn som hänger kvar Sakta börjar bilderna att blekna Av det som en gång var Och fast jag vet att det finns de som har det värre Att de kunde vara färre Vill jag ändå att vår herre Ser till mig För varje dag som går blir febern bara värre Och jag hoppas att vår herre Kunde ta mig hem till Sverige Och till dig