歌曲 | Ændalykt |
歌手 | Armagedda |
专辑 | Ond Spiritism: Djæfvulens Skalder |
下载 | Image LRC TXT |
En giftblomma sprungen från ur-ormens cirkel | |
Oölad djupt nere i tystnadens salar | |
Ett fall mången gång större än livets mirakel | |
En längtan om död som i tystnaden talar | |
Långt under bergets rötter och den avlidnes grav | |
Bortom livet självt, ändock kommen därav | |
Där smides de törnar som tär på vårt bröst | |
I stjärnfria nätter, när sommar blir till höst... | |
Genom vävnad och märg som en uråldrig klåda | |
Likt likmaskens hunger och dess spöklika sång | |
Likt nekrofilens saliv på kadavrets kön | |
En ohelig kärek till föruttnelsens intrång | |
Helios! Horlykta! Förbannad må den vara! | |
Ty vad gott gör dess ljus när var dag är för lång? | |
Och himmelens järtecken skänker blott tröst | |
Ty de varslar om ändalykt, evig bortgång... | |
Ty snarans prakt den går ej att förneka | |
Jämrande nu upp från stugtakets bjälkar | |
Lemmar ge vika! Eder tid äro förbi | |
Likt vissnande blad på gravblommans stjälkar | |
Bak gärdsgårdens knotor i skogsbrynets rand | |
En fasans gestalt , ödets timglas han bär | |
Öppna din grind och låt elden dö ut | |
Ty det är döden, min vän, och hans timme äro här... |
En giftblomma sprungen fr n urormens cirkel | |
O lad djupt nere i tystnadens salar | |
Ett fall m ngen g ng st rre n livets mirakel | |
En l ngtan om d d som i tystnaden talar | |
L ngt under bergets r tter och den avlidnes grav | |
Bortom livet sj lvt, ndock kommen d rav | |
D r smides de t rnar som t r p v rt br st | |
I stj rnfria n tter, n r sommar blir till h st... | |
Genom v vnad och m rg som en ur ldrig kl da | |
Likt likmaskens hunger och dess sp klika s ng | |
Likt nekrofilens saliv p kadavrets k n | |
En ohelig k rek till f ruttnelsens intr ng | |
Helios! Horlykta! F rbannad m den vara! | |
Ty vad gott g r dess ljus n r var dag r f r l ng? | |
Och himmelens j rtecken sk nker blott tr st | |
Ty de varslar om ndalykt, evig bortg ng... | |
Ty snarans prakt den g r ej att f rneka | |
J mrande nu upp fr n stugtakets bj lkar | |
Lemmar ge vika! Eder tid ro f rbi | |
Likt vissnande blad p gravblommans stj lkar | |
Bak g rdsg rdens knotor i skogsbrynets rand | |
En fasans gestalt , dets timglas han b r | |
ppna din grind och l t elden d ut | |
Ty det r d den, min v n, och hans timme ro h r... |
En giftblomma sprungen fr n urormens cirkel | |
O lad djupt nere i tystnadens salar | |
Ett fall m ngen g ng st rre n livets mirakel | |
En l ngtan om d d som i tystnaden talar | |
L ngt under bergets r tter och den avlidnes grav | |
Bortom livet sj lvt, ndock kommen d rav | |
D r smides de t rnar som t r p v rt br st | |
I stj rnfria n tter, n r sommar blir till h st... | |
Genom v vnad och m rg som en ur ldrig kl da | |
Likt likmaskens hunger och dess sp klika s ng | |
Likt nekrofilens saliv p kadavrets k n | |
En ohelig k rek till f ruttnelsens intr ng | |
Helios! Horlykta! F rbannad m den vara! | |
Ty vad gott g r dess ljus n r var dag r f r l ng? | |
Och himmelens j rtecken sk nker blott tr st | |
Ty de varslar om ndalykt, evig bortg ng... | |
Ty snarans prakt den g r ej att f rneka | |
J mrande nu upp fr n stugtakets bj lkar | |
Lemmar ge vika! Eder tid ro f rbi | |
Likt vissnande blad p gravblommans stj lkar | |
Bak g rdsg rdens knotor i skogsbrynets rand | |
En fasans gestalt , dets timglas han b r | |
ppna din grind och l t elden d ut | |
Ty det r d den, min v n, och hans timme ro h r... |