| 歌曲 | Frostens Herre, Isens Konung |
| 歌手 | Nattsmyg |
| 专辑 | När Solen Slocknar |
| Tystat är nu bäckens sorl | |
| Isen tar grepp om dess strupe | |
| Nu solens sista strålar glimma | |
| I hans silverstänkta hår | |
| Reser sig med en grånad blick | |
| Frostens herre, Isens konung | |
| Vetskap att hans tid är kommen | |
| Vid bergets häll han ensam står | |
| Ruvande skuggor träder fram | |
| Tysta figurer med vördnad i sinnet | |
| Genom gran och ris de sakta följer | |
| I skogens barm dess själ han når | |
| Nu slocknar en låga | |
| I tjärnens djup | |
| Skimrar än | |
| Hans silverstänkta hår | |
| Och snön smälter bort | |
| Av vinter föds | |
| Vår igen | |
| Där drömska väsen går | |
| Månen ger ett dystert sken | |
| Lyser ner mot tjärnens djup | |
| Nu regnet börjar sakta falla | |
| Där drömska väsen går | |
| Nu slocknar en låga | |
| I tjärnens djup | |
| Skimrar än | |
| Hans silverstänkta hår | |
| Och snön smälter bort | |
| Av vinter föds | |
| Vår igen | |
| Där drömska väsen går | |
| Frost och is i djupet vilar | |
| Sorgetid när solen slocknar | |
| Vårens tecken så sakta framskrider | |
| Dess varma låga lyser upp igen | |
| Skogens väsen kläs i grönskande skrud | |
| Och minnet av hans offer lever än | |
| Tystad är bäckens sorl | |
| Isen tar grepp om dess strupe | |
| Nu solens sista strålar glimma | |
| I hans silverstänkta hår | |
| Månen ger ett dystert sken | |
| Lyser ner mot tjärnens djup | |
| Nu regnet börjar sakta falla | |
| Där drömska väsen går |
| Tystat r nu b ckens sorl | |
| Isen tar grepp om dess strupe | |
| Nu solens sista str lar glimma | |
| I hans silverst nkta h r | |
| Reser sig med en gr nad blick | |
| Frostens herre, Isens konung | |
| Vetskap att hans tid r kommen | |
| Vid bergets h ll han ensam st r | |
| Ruvande skuggor tr der fram | |
| Tysta figurer med v rdnad i sinnet | |
| Genom gran och ris de sakta f ljer | |
| I skogens barm dess sj l han n r | |
| Nu slocknar en l ga | |
| I tj rnens djup | |
| Skimrar n | |
| Hans silverst nkta h r | |
| Och sn n sm lter bort | |
| Av vinter f ds | |
| V r igen | |
| D r dr mska v sen g r | |
| M nen ger ett dystert sken | |
| Lyser ner mot tj rnens djup | |
| Nu regnet b rjar sakta falla | |
| D r dr mska v sen g r | |
| Nu slocknar en l ga | |
| I tj rnens djup | |
| Skimrar n | |
| Hans silverst nkta h r | |
| Och sn n sm lter bort | |
| Av vinter f ds | |
| V r igen | |
| D r dr mska v sen g r | |
| Frost och is i djupet vilar | |
| Sorgetid n r solen slocknar | |
| V rens tecken s sakta framskrider | |
| Dess varma l ga lyser upp igen | |
| Skogens v sen kl s i gr nskande skrud | |
| Och minnet av hans offer lever n | |
| Tystad r b ckens sorl | |
| Isen tar grepp om dess strupe | |
| Nu solens sista str lar glimma | |
| I hans silverst nkta h r | |
| M nen ger ett dystert sken | |
| Lyser ner mot tj rnens djup | |
| Nu regnet b rjar sakta falla | |
| D r dr mska v sen g r |