歌曲 | Ballad om en gammal knarkare |
歌手 | Cornelis Vreeswijk |
专辑 | Narrgnistor 2 En halv böj blues och andra ballader |
下载 | Image LRC TXT |
In kom en gammal knarkare på Klara Polisstation | |
Hans skor var våta och hans ögon kalla | |
Och när han skulle tala fick han inte fram en ton | |
För han kunde varken sjunga eller tjalla | |
Vi la honom i en ensamcell: hans säng var våt av blod | |
Så småningom gick han in och ut som barn i huset | |
En vacker dag dök han plötsligt upp med ett brev och på brevet stod: | |
"Jag offrar mina skor för det gröna ljuset..." | |
Och alla började skratta åt vad som där stod | |
Och alla telefoner började ringa | |
Och våran kommissarie han skrek i vredesmod | |
"Vi vill ha glada buskap eller inga!" | |
Men jag öppnade brevet och jag läste som så: | |
"Hej Bröder, lyssna nu till min historia | |
En gång var jag en vacker prins och lycklig som få | |
Min faders stolthet! Och min moders gloria! | |
En vacker dag emellertid, tog jag min första sil | |
Då öppnades min ögon och jag skåda' | |
Bland alla stackars jävlarna som åker runt i bil | |
Och bor och dör och äter i en låda | |
Så jag gav bort min arvedel till första bästa svin | |
Som sprang iväg och köpte sig en fylla | |
Och jag bytte bort mitt vackra slott mot amfetamin | |
Som jag hade i små kapslar på en hylla | |
Det sista som jag bytte bort det var min vackra röst | |
Mot Adams äpple. Och för fagra Eva... | |
Och lade mig att vila mellan två kvinnobröst | |
För jag var trött, jag ville inte leva | |
Min fader dog av vrede och min moder dog av gråt | |
Och jag blev hatad utav mina bröder! | |
Men jag gav fan i detta och jag gnolade en låt | |
Där ja bodde i en svinkvart på Söder | |
Här slutade brevet och inget öga torrt | |
Och kommissarien röt: "Nå, för satan! | |
Ta bort den fan ur cellen! Se till att han kommer bort!" | |
Så där låg vår knarkare på gatan | |
Då ljöd en röst från himmelen så klar och så ren: | |
"Låt alla era skenkänslor fara! | |
För denna vackra prins han gav bort allt vackert sken | |
Därför skall han evinnerligen vara!" | |
Man trodde ju Gud fader här i vår stad | |
Ej skulle vara välkommen. Trodde du ja! | |
Men femtio gamla knarkare som han stod i en rad | |
Och stampade och skrek: "Halleluja!" | |
Och fyra ljuva änglar tog hjärtat ur hans kropp | |
Och la det i en plastpåse med hans sprutor | |
Och sedan steg dom sakta mot Himmelen opp | |
Och nu är klockan mycket, dags att sluta! |
In kom en gammal knarkare p Klara Polisstation | |
Hans skor var v ta och hans gon kalla | |
Och n r han skulle tala fick han inte fram en ton | |
F r han kunde varken sjunga eller tjalla | |
Vi la honom i en ensamcell: hans s ng var v t av blod | |
S sm ningom gick han in och ut som barn i huset | |
En vacker dag d k han pl tsligt upp med ett brev och p brevet stod: | |
" Jag offrar mina skor f r det gr na ljuset..." | |
Och alla b rjade skratta t vad som d r stod | |
Och alla telefoner b rjade ringa | |
Och v ran kommissarie han skrek i vredesmod | |
" Vi vill ha glada buskap eller inga!" | |
Men jag ppnade brevet och jag l ste som s: | |
" Hej Br der, lyssna nu till min historia | |
En g ng var jag en vacker prins och lycklig som f | |
Min faders stolthet! Och min moders gloria! | |
En vacker dag emellertid, tog jag min f rsta sil | |
D ppnades min gon och jag sk da' | |
Bland alla stackars j vlarna som ker runt i bil | |
Och bor och d r och ter i en l da | |
S jag gav bort min arvedel till f rsta b sta svin | |
Som sprang iv g och k pte sig en fylla | |
Och jag bytte bort mitt vackra slott mot amfetamin | |
Som jag hade i sm kapslar p en hylla | |
Det sista som jag bytte bort det var min vackra r st | |
Mot Adams pple. Och f r fagra Eva... | |
Och lade mig att vila mellan tv kvinnobr st | |
F r jag var tr tt, jag ville inte leva | |
Min fader dog av vrede och min moder dog av gr t | |
Och jag blev hatad utav mina br der! | |
Men jag gav fan i detta och jag gnolade en l t | |
D r ja bodde i en svinkvart p S der | |
H r slutade brevet och inget ga torrt | |
Och kommissarien r t: " N, f r satan! | |
Ta bort den fan ur cellen! Se till att han kommer bort!" | |
S d r l g v r knarkare p gatan | |
D lj d en r st fr n himmelen s klar och s ren: | |
" L t alla era skenk nslor fara! | |
F r denna vackra prins han gav bort allt vackert sken | |
D rf r skall han evinnerligen vara!" | |
Man trodde ju Gud fader h r i v r stad | |
Ej skulle vara v lkommen. Trodde du ja! | |
Men femtio gamla knarkare som han stod i en rad | |
Och stampade och skrek: " Halleluja!" | |
Och fyra ljuva nglar tog hj rtat ur hans kropp | |
Och la det i en plastp se med hans sprutor | |
Och sedan steg dom sakta mot Himmelen opp | |
Och nu r klockan mycket, dags att sluta! |
In kom en gammal knarkare p Klara Polisstation | |
Hans skor var v ta och hans gon kalla | |
Och n r han skulle tala fick han inte fram en ton | |
F r han kunde varken sjunga eller tjalla | |
Vi la honom i en ensamcell: hans s ng var v t av blod | |
S sm ningom gick han in och ut som barn i huset | |
En vacker dag d k han pl tsligt upp med ett brev och p brevet stod: | |
" Jag offrar mina skor f r det gr na ljuset..." | |
Och alla b rjade skratta t vad som d r stod | |
Och alla telefoner b rjade ringa | |
Och v ran kommissarie han skrek i vredesmod | |
" Vi vill ha glada buskap eller inga!" | |
Men jag ppnade brevet och jag l ste som s: | |
" Hej Br der, lyssna nu till min historia | |
En g ng var jag en vacker prins och lycklig som f | |
Min faders stolthet! Och min moders gloria! | |
En vacker dag emellertid, tog jag min f rsta sil | |
D ppnades min gon och jag sk da' | |
Bland alla stackars j vlarna som ker runt i bil | |
Och bor och d r och ter i en l da | |
S jag gav bort min arvedel till f rsta b sta svin | |
Som sprang iv g och k pte sig en fylla | |
Och jag bytte bort mitt vackra slott mot amfetamin | |
Som jag hade i sm kapslar p en hylla | |
Det sista som jag bytte bort det var min vackra r st | |
Mot Adams pple. Och f r fagra Eva... | |
Och lade mig att vila mellan tv kvinnobr st | |
F r jag var tr tt, jag ville inte leva | |
Min fader dog av vrede och min moder dog av gr t | |
Och jag blev hatad utav mina br der! | |
Men jag gav fan i detta och jag gnolade en l t | |
D r ja bodde i en svinkvart p S der | |
H r slutade brevet och inget ga torrt | |
Och kommissarien r t: " N, f r satan! | |
Ta bort den fan ur cellen! Se till att han kommer bort!" | |
S d r l g v r knarkare p gatan | |
D lj d en r st fr n himmelen s klar och s ren: | |
" L t alla era skenk nslor fara! | |
F r denna vackra prins han gav bort allt vackert sken | |
D rf r skall han evinnerligen vara!" | |
Man trodde ju Gud fader h r i v r stad | |
Ej skulle vara v lkommen. Trodde du ja! | |
Men femtio gamla knarkare som han stod i en rad | |
Och stampade och skrek: " Halleluja!" | |
Och fyra ljuva nglar tog hj rtat ur hans kropp | |
Och la det i en plastp se med hans sprutor | |
Och sedan steg dom sakta mot Himmelen opp | |
Och nu r klockan mycket, dags att sluta! |