| 歌曲 | Ballad om en gammal knarkare |
| 歌手 | Cornelis Vreeswijk |
| 专辑 | Narrgnistor 2 En halv böj blues och andra ballader |
| In kom en gammal knarkare på Klara Polisstation | |
| Hans skor var våta och hans ögon kalla | |
| Och när han skulle tala fick han inte fram en ton | |
| För han kunde varken sjunga eller tjalla | |
| Vi la honom i en ensamcell: hans säng var våt av blod | |
| Så småningom gick han in och ut som barn i huset | |
| En vacker dag dök han plötsligt upp med ett brev och på brevet stod: | |
| "Jag offrar mina skor för det gröna ljuset..." | |
| Och alla började skratta åt vad som där stod | |
| Och alla telefoner började ringa | |
| Och våran kommissarie han skrek i vredesmod | |
| "Vi vill ha glada buskap eller inga!" | |
| Men jag öppnade brevet och jag läste som så: | |
| "Hej Bröder, lyssna nu till min historia | |
| En gång var jag en vacker prins och lycklig som få | |
| Min faders stolthet! Och min moders gloria! | |
| En vacker dag emellertid, tog jag min första sil | |
| Då öppnades min ögon och jag skåda' | |
| Bland alla stackars jävlarna som åker runt i bil | |
| Och bor och dör och äter i en låda | |
| Så jag gav bort min arvedel till första bästa svin | |
| Som sprang iväg och köpte sig en fylla | |
| Och jag bytte bort mitt vackra slott mot amfetamin | |
| Som jag hade i små kapslar på en hylla | |
| Det sista som jag bytte bort det var min vackra röst | |
| Mot Adams äpple. Och för fagra Eva... | |
| Och lade mig att vila mellan två kvinnobröst | |
| För jag var trött, jag ville inte leva | |
| Min fader dog av vrede och min moder dog av gråt | |
| Och jag blev hatad utav mina bröder! | |
| Men jag gav fan i detta och jag gnolade en låt | |
| Där ja bodde i en svinkvart på Söder | |
| Här slutade brevet och inget öga torrt | |
| Och kommissarien röt: "Nå, för satan! | |
| Ta bort den fan ur cellen! Se till att han kommer bort!" | |
| Så där låg vår knarkare på gatan | |
| Då ljöd en röst från himmelen så klar och så ren: | |
| "Låt alla era skenkänslor fara! | |
| För denna vackra prins han gav bort allt vackert sken | |
| Därför skall han evinnerligen vara!" | |
| Man trodde ju Gud fader här i vår stad | |
| Ej skulle vara välkommen. Trodde du ja! | |
| Men femtio gamla knarkare som han stod i en rad | |
| Och stampade och skrek: "Halleluja!" | |
| Och fyra ljuva änglar tog hjärtat ur hans kropp | |
| Och la det i en plastpåse med hans sprutor | |
| Och sedan steg dom sakta mot Himmelen opp | |
| Och nu är klockan mycket, dags att sluta! |
| In kom en gammal knarkare p Klara Polisstation | |
| Hans skor var v ta och hans gon kalla | |
| Och n r han skulle tala fick han inte fram en ton | |
| F r han kunde varken sjunga eller tjalla | |
| Vi la honom i en ensamcell: hans s ng var v t av blod | |
| S sm ningom gick han in och ut som barn i huset | |
| En vacker dag d k han pl tsligt upp med ett brev och p brevet stod: | |
| " Jag offrar mina skor f r det gr na ljuset..." | |
| Och alla b rjade skratta t vad som d r stod | |
| Och alla telefoner b rjade ringa | |
| Och v ran kommissarie han skrek i vredesmod | |
| " Vi vill ha glada buskap eller inga!" | |
| Men jag ppnade brevet och jag l ste som s: | |
| " Hej Br der, lyssna nu till min historia | |
| En g ng var jag en vacker prins och lycklig som f | |
| Min faders stolthet! Och min moders gloria! | |
| En vacker dag emellertid, tog jag min f rsta sil | |
| D ppnades min gon och jag sk da' | |
| Bland alla stackars j vlarna som ker runt i bil | |
| Och bor och d r och ter i en l da | |
| S jag gav bort min arvedel till f rsta b sta svin | |
| Som sprang iv g och k pte sig en fylla | |
| Och jag bytte bort mitt vackra slott mot amfetamin | |
| Som jag hade i sm kapslar p en hylla | |
| Det sista som jag bytte bort det var min vackra r st | |
| Mot Adams pple. Och f r fagra Eva... | |
| Och lade mig att vila mellan tv kvinnobr st | |
| F r jag var tr tt, jag ville inte leva | |
| Min fader dog av vrede och min moder dog av gr t | |
| Och jag blev hatad utav mina br der! | |
| Men jag gav fan i detta och jag gnolade en l t | |
| D r ja bodde i en svinkvart p S der | |
| H r slutade brevet och inget ga torrt | |
| Och kommissarien r t: " N, f r satan! | |
| Ta bort den fan ur cellen! Se till att han kommer bort!" | |
| S d r l g v r knarkare p gatan | |
| D lj d en r st fr n himmelen s klar och s ren: | |
| " L t alla era skenk nslor fara! | |
| F r denna vackra prins han gav bort allt vackert sken | |
| D rf r skall han evinnerligen vara!" | |
| Man trodde ju Gud fader h r i v r stad | |
| Ej skulle vara v lkommen. Trodde du ja! | |
| Men femtio gamla knarkare som han stod i en rad | |
| Och stampade och skrek: " Halleluja!" | |
| Och fyra ljuva nglar tog hj rtat ur hans kropp | |
| Och la det i en plastp se med hans sprutor | |
| Och sedan steg dom sakta mot Himmelen opp | |
| Och nu r klockan mycket, dags att sluta! |