|
Det är i själva hjärtat lögnen bor, och svek |
|
Hur kan jag därom tala vist, med mildhet? |
|
Kan inte göra ogjort eller byta namn innan du må bli förlåten så bit huvet av skam |
|
Jag svär att jag då aldrig velat göra ont men vart jag än ser nu och om jag än ber |
|
Så gör jag dig illa |
|
Natten är stilla, men syndaren är vaken och vargtimmen här |
|
Jag har sagt att jag dig älskar; det är också sant |
|
Men jag kunde också säga att jag älskar en ann' |
|
Jag ville henne äta med drägelkäft; en ulv skulle också göra det för dess egen skull |
|
I min ensamhet - för ingen annan vet - jag älskar ju båda och plågas av det - utan ett straff och utan en skuld? |
|
Bara ett jag minns, är att vargtimmen finns. [x2] |
|
Får jag komma till dig? |
|
Blott en liten stund. |
|
Luther har gått hem och jag vill kyssa din mund. |
|
Sen ska jag bestämma - det finns ännu tid. |
|
Jag ser väl vad som händer, det är mitt liv. |
|
Jag svär att jag då aldrig velat göra ont men vart jag än ser nu och om jag än ber |
|
Så gör jag dig illa |
|
Natten är stilla, men syndaren är vaken och vargtimmen här |
|
I min ensamhet - för ingen annan vet - jag älskar ju båda och plågas av det - utan ett straff och utan en skuld? |
|
Bara ett jag minns, är att vargtimmen finns. |
|
Innan denna dag jag såg mig som ett lamm och så vill jag vara och så vill jag bliva |
|
Jag vill kvitta lika, att det ska ge vika och nu uppstiger solen och vargtimmen flyr |