Upp på hällens översta back | |
Upp på bergets högsta sten | |
Jag klättrat dess rygg på alla fyra | |
För skogens ande, för dem som viska | |
Ett skrik nu stiga från sargad strupe | |
Ett himlarop, bara skogen lyssna | |
Ett skrik nu stiga från skuret sinne | |
Få nu höra, få nu förstå | |
Älgen gamle, han talt till mig | |
Om tidevarv utan månens stigar | |
Skogens fåglar sjungit liv och lycka | |
I fornfamnad morgonrodnads stund | |
Jag funnit sanning i kvistars sång | |
Jag lystrat visdom i vindars gång | |
Mitt skri nu eka mellar häll och fura | |
Jag funnit sanning i kvistars sång | |
Ett skrik nu stiga från sargad strupe | |
Ett himlarop, bara skogen lyssna | |
Ett skrik nu stiga från skuret sinne | |
Få nu höra, få nu förstå | |
Få nu höra, få nu förstå | |
Få nu höra, få nu förstå | |
Få nu höra, få nu förstå | |
Få nu höra, få nu förstå | |
Jag funnit sanning i kvistars sång | |
Jag lystrat visdom i vindars gång | |
Mitt skri nu eka mellan häll och fura | |
Jag funnit sanning i kvistars sång |
Upp p h llens versta back | |
Upp p bergets h gsta sten | |
Jag kl ttrat dess rygg p alla fyra | |
F r skogens ande, f r dem som viska | |
Ett skrik nu stiga fr n sargad strupe | |
Ett himlarop, bara skogen lyssna | |
Ett skrik nu stiga fr n skuret sinne | |
F nu h ra, f nu f rst | |
lgen gamle, han talt till mig | |
Om tidevarv utan m nens stigar | |
Skogens f glar sjungit liv och lycka | |
I fornfamnad morgonrodnads stund | |
Jag funnit sanning i kvistars s ng | |
Jag lystrat visdom i vindars g ng | |
Mitt skri nu eka mellar h ll och fura | |
Jag funnit sanning i kvistars s ng | |
Ett skrik nu stiga fr n sargad strupe | |
Ett himlarop, bara skogen lyssna | |
Ett skrik nu stiga fr n skuret sinne | |
F nu h ra, f nu f rst | |
F nu h ra, f nu f rst | |
F nu h ra, f nu f rst | |
F nu h ra, f nu f rst | |
F nu h ra, f nu f rst | |
Jag funnit sanning i kvistars s ng | |
Jag lystrat visdom i vindars g ng | |
Mitt skri nu eka mellan h ll och fura | |
Jag funnit sanning i kvistars s ng |
Upp p h llens versta back | |
Upp p bergets h gsta sten | |
Jag kl ttrat dess rygg p alla fyra | |
F r skogens ande, f r dem som viska | |
Ett skrik nu stiga fr n sargad strupe | |
Ett himlarop, bara skogen lyssna | |
Ett skrik nu stiga fr n skuret sinne | |
F nu h ra, f nu f rst | |
lgen gamle, han talt till mig | |
Om tidevarv utan m nens stigar | |
Skogens f glar sjungit liv och lycka | |
I fornfamnad morgonrodnads stund | |
Jag funnit sanning i kvistars s ng | |
Jag lystrat visdom i vindars g ng | |
Mitt skri nu eka mellar h ll och fura | |
Jag funnit sanning i kvistars s ng | |
Ett skrik nu stiga fr n sargad strupe | |
Ett himlarop, bara skogen lyssna | |
Ett skrik nu stiga fr n skuret sinne | |
F nu h ra, f nu f rst | |
F nu h ra, f nu f rst | |
F nu h ra, f nu f rst | |
F nu h ra, f nu f rst | |
F nu h ra, f nu f rst | |
Jag funnit sanning i kvistars s ng | |
Jag lystrat visdom i vindars g ng | |
Mitt skri nu eka mellan h ll och fura | |
Jag funnit sanning i kvistars s ng |