I nattens nordanvind | |
Ett stål ett skri, ett töckens lugn | |
Sprider sig fjärran kring. | |
Aaah aaah aaah | |
Mossa tung och röd, | |
En spegelbild i dolkens egg | |
Djupt i livets svalnande glöd. | |
Aaah aaah aaah | |
Skridande i mörkret fram, | |
Vedergällning med dystra fjät. | |
Hämndens drottning i jungfruhamn | |
Av oförrätt hon ej förlät. | |
Höstens löv likt hennes tårar | |
Faller mjukt i skogens stillhet. | |
Månen är det enda vittnet | |
Till svarta änkans värv. | |
Bröllopsklänning nu trasor grå | |
Av tidens tand till en självs fördärv. | |
Hjärtats baneman är offret | |
För svarta änkans värv. | |
Genom strilande regn | |
Följet vandrar lågmält fram | |
Mot sorgens dignande hägn. | |
Aaah aaah aaah | |
Mot en kall svart jord | |
Sänks så kistan vördsamt ned | |
Under psalmens sista ord. | |
Aaah aaah aaaah | |
Minnena tynar ej, likt ett ärr de bestå. | |
Att lindra svårmod kan jag ej mig förmå. | |
Himmelen tröstar ej denna modstulna själ. | |
Min djupa vånda när mitt egna farväl. | |
Mörkrets demoners gäckande kall, | |
En bris av lättnad på nattens rand. | |
Driven mot branten och plågornas all | |
Med kalla stålet uti min hand. |
I nattens nordanvind | |
Ett st l ett skri, ett t ckens lugn | |
Sprider sig fj rran kring. | |
Aaah aaah aaah | |
Mossa tung och r d, | |
En spegelbild i dolkens egg | |
Djupt i livets svalnande gl d. | |
Aaah aaah aaah | |
Skridande i m rkret fram, | |
Vederg llning med dystra fj t. | |
H mndens drottning i jungfruhamn | |
Av of rr tt hon ej f rl t. | |
H stens l v likt hennes t rar | |
Faller mjukt i skogens stillhet. | |
M nen r det enda vittnet | |
Till svarta nkans v rv. | |
Br llopskl nning nu trasor gr | |
Av tidens tand till en sj lvs f rd rv. | |
Hj rtats baneman r offret | |
F r svarta nkans v rv. | |
Genom strilande regn | |
F ljet vandrar l gm lt fram | |
Mot sorgens dignande h gn. | |
Aaah aaah aaah | |
Mot en kall svart jord | |
S nks s kistan v rdsamt ned | |
Under psalmens sista ord. | |
Aaah aaah aaaah | |
Minnena tynar ej, likt ett rr de best. | |
Att lindra sv rmod kan jag ej mig f rm. | |
Himmelen tr star ej denna modstulna sj l. | |
Min djupa v nda n r mitt egna farv l. | |
M rkrets demoners g ckande kall, | |
En bris av l ttnad p nattens rand. | |
Driven mot branten och pl gornas all | |
Med kalla st let uti min hand. |
I nattens nordanvind | |
Ett st l ett skri, ett t ckens lugn | |
Sprider sig fj rran kring. | |
Aaah aaah aaah | |
Mossa tung och r d, | |
En spegelbild i dolkens egg | |
Djupt i livets svalnande gl d. | |
Aaah aaah aaah | |
Skridande i m rkret fram, | |
Vederg llning med dystra fj t. | |
H mndens drottning i jungfruhamn | |
Av of rr tt hon ej f rl t. | |
H stens l v likt hennes t rar | |
Faller mjukt i skogens stillhet. | |
M nen r det enda vittnet | |
Till svarta nkans v rv. | |
Br llopskl nning nu trasor gr | |
Av tidens tand till en sj lvs f rd rv. | |
Hj rtats baneman r offret | |
F r svarta nkans v rv. | |
Genom strilande regn | |
F ljet vandrar l gm lt fram | |
Mot sorgens dignande h gn. | |
Aaah aaah aaah | |
Mot en kall svart jord | |
S nks s kistan v rdsamt ned | |
Under psalmens sista ord. | |
Aaah aaah aaaah | |
Minnena tynar ej, likt ett rr de best. | |
Att lindra sv rmod kan jag ej mig f rm. | |
Himmelen tr star ej denna modstulna sj l. | |
Min djupa v nda n r mitt egna farv l. | |
M rkrets demoners g ckande kall, | |
En bris av l ttnad p nattens rand. | |
Driven mot branten och pl gornas all | |
Med kalla st let uti min hand. |