Herr Silfver han var en riddareman, | |
Han fäste en mö uti främmande land. | |
De levde tillsammans uti årena sju | |
Och barnen hon födde en och så tu. | |
Sen döden kom uti deras gård, | |
Fru Silfver hon blev lagd uppå den svartaste bår | |
Men faderen snart äktar en ny mor till sin gård. | |
Den ena hon sparkade den andra hon slog, | |
Den tredje hon tog uti håret och drog. | |
Barnen de flydde så kammaren dit moderen låg. | |
Den ena grät tårar den andra grät blod, | |
Den tredje grät mor ur svartaste jord. | |
På griften min hörs klagan, på griften hörs gråt. | |
Fru Silfver från himmelen nedstiga | |
Och så åter till sin gård hon gå | |
Och ute så för henne styvmoderen stå. | |
Efter mig jag lämnat både åker och äng | |
Men barnen de tvingas svultna I säng. | |
Efter mig jag lämnat bolster så blå | |
Men barnen de ligga på stickor och strå. | |
-Vill du nu ej bliva | |
Barnens mor så blid | |
Skall jag låta dig I helvetet lida och bli. | |
-Jag ryser och jag bävar. | |
Aldrig era barn skall lida någon nöd, | |
Jag här nu lova och hålla det till min död. | |
-Må då ormar fräta både hjärta och barm | |
Om jag sedan gör de små någon harm. | |
För aldrig skall jag vara strid mot din släkt | |
Så visa dig aldrig mer I sådan dräkt. | |
Och fru Silfver hon lämnar | |
Både trygghet och hopp | |
Och far sedan åter till himmelen opp. | |
Sen styvmoderen tager sina barn I sin famn | |
Och nämner dem alla vid hjärteliga namn. |
Herr Silfver han var en riddareman, | |
Han f ste en m uti fr mmande land. | |
De levde tillsammans uti rena sju | |
Och barnen hon f dde en och s tu. | |
Sen d den kom uti deras g rd, | |
Fru Silfver hon blev lagd upp den svartaste b r | |
Men faderen snart ktar en ny mor till sin g rd. | |
Den ena hon sparkade den andra hon slog, | |
Den tredje hon tog uti h ret och drog. | |
Barnen de flydde s kammaren dit moderen l g. | |
Den ena gr t t rar den andra gr t blod, | |
Den tredje gr t mor ur svartaste jord. | |
P griften min h rs klagan, p griften h rs gr t. | |
Fru Silfver fr n himmelen nedstiga | |
Och s ter till sin g rd hon g | |
Och ute s f r henne styvmoderen st. | |
Efter mig jag l mnat b de ker och ng | |
Men barnen de tvingas svultna I s ng. | |
Efter mig jag l mnat bolster s bl | |
Men barnen de ligga p stickor och str. | |
Vill du nu ej bliva | |
Barnens mor s blid | |
Skall jag l ta dig I helvetet lida och bli. | |
Jag ryser och jag b var. | |
Aldrig era barn skall lida n gon n d, | |
Jag h r nu lova och h lla det till min d d. | |
M d ormar fr ta b de hj rta och barm | |
Om jag sedan g r de sm n gon harm. | |
F r aldrig skall jag vara strid mot din sl kt | |
S visa dig aldrig mer I s dan dr kt. | |
Och fru Silfver hon l mnar | |
B de trygghet och hopp | |
Och far sedan ter till himmelen opp. | |
Sen styvmoderen tager sina barn I sin famn | |
Och n mner dem alla vid hj rteliga namn. |
Herr Silfver han var en riddareman, | |
Han f ste en m uti fr mmande land. | |
De levde tillsammans uti rena sju | |
Och barnen hon f dde en och s tu. | |
Sen d den kom uti deras g rd, | |
Fru Silfver hon blev lagd upp den svartaste b r | |
Men faderen snart ktar en ny mor till sin g rd. | |
Den ena hon sparkade den andra hon slog, | |
Den tredje hon tog uti h ret och drog. | |
Barnen de flydde s kammaren dit moderen l g. | |
Den ena gr t t rar den andra gr t blod, | |
Den tredje gr t mor ur svartaste jord. | |
P griften min h rs klagan, p griften h rs gr t. | |
Fru Silfver fr n himmelen nedstiga | |
Och s ter till sin g rd hon g | |
Och ute s f r henne styvmoderen st. | |
Efter mig jag l mnat b de ker och ng | |
Men barnen de tvingas svultna I s ng. | |
Efter mig jag l mnat bolster s bl | |
Men barnen de ligga p stickor och str. | |
Vill du nu ej bliva | |
Barnens mor s blid | |
Skall jag l ta dig I helvetet lida och bli. | |
Jag ryser och jag b var. | |
Aldrig era barn skall lida n gon n d, | |
Jag h r nu lova och h lla det till min d d. | |
M d ormar fr ta b de hj rta och barm | |
Om jag sedan g r de sm n gon harm. | |
F r aldrig skall jag vara strid mot din sl kt | |
S visa dig aldrig mer I s dan dr kt. | |
Och fru Silfver hon l mnar | |
B de trygghet och hopp | |
Och far sedan ter till himmelen opp. | |
Sen styvmoderen tager sina barn I sin famn | |
Och n mner dem alla vid hj rteliga namn. |