Över mörkaste dalgång där vindar drar bi, | |
Göms skatter av liv, där döljs allt | |
Av varsamma händer de leddes bortom, | |
Mot helande kraft tusen falt. | |
Styrkan besitts ej av den, vars steg, | |
Ses tas på en upptrampad stig. | |
Känslan av frihet och väl mod förstärks, | |
Av att inneha frihetens val. | |
Fången i käftar då blodtörst tar vid, | |
På stenbädd hans öde nu nåtts. | |
Närhet av stor slagna dåd känns invid, | |
Slut tyr sig nära till trots. | |
Trädkronor suckar och ryggar tillbaks, | |
När slöjan av dimma når skyn. | |
EN man med ett hopp om ett rikare liv, | |
Nu ensam med fruktan i syn. | |
Bortom köldslagna dalar och oskuldsfull skog, | |
Osar bestarnas offereld tätt. | |
Med löften om att lycka de lockades med, | |
Till djupet sen aldrig de setts. | |
Sargat ett liv levts, med svaghet i tät, | |
En spricka i sfären ses svart. | |
Hopplösa nätter och dagar malt på, | |
Himlar slås sönder i natt. | |
Jag följer mitt inre, markerar min väg | |
Över otrampad mark min gestalt | |
Mitt inre, mitt tempel jag tyr mig till mig själv | |
Har ej valt en gud - jag är allt | |
Himlar slås sönder i natt | |
När slöjan av dimma når skyn |
ver m rkaste dalg ng d r vindar drar bi, | |
G ms skatter av liv, d r d ljs allt | |
Av varsamma h nder de leddes bortom, | |
Mot helande kraft tusen falt. | |
Styrkan besitts ej av den, vars steg, | |
Ses tas p en upptrampad stig. | |
K nslan av frihet och v l mod f rst rks, | |
Av att inneha frihetens val. | |
F ngen i k ftar d blodt rst tar vid, | |
P stenb dd hans de nu n tts. | |
N rhet av stor slagna d d k nns invid, | |
Slut tyr sig n ra till trots. | |
Tr dkronor suckar och ryggar tillbaks, | |
N r sl jan av dimma n r skyn. | |
EN man med ett hopp om ett rikare liv, | |
Nu ensam med fruktan i syn. | |
Bortom k ldslagna dalar och oskuldsfull skog, | |
Osar bestarnas offereld t tt. | |
Med l ften om att lycka de lockades med, | |
Till djupet sen aldrig de setts. | |
Sargat ett liv levts, med svaghet i t t, | |
En spricka i sf ren ses svart. | |
Hoppl sa n tter och dagar malt p, | |
Himlar sl s s nder i natt. | |
Jag f ljer mitt inre, markerar min v g | |
ver otrampad mark min gestalt | |
Mitt inre, mitt tempel jag tyr mig till mig sj lv | |
Har ej valt en gud jag r allt | |
Himlar sl s s nder i natt | |
N r sl jan av dimma n r skyn |
ver m rkaste dalg ng d r vindar drar bi, | |
G ms skatter av liv, d r d ljs allt | |
Av varsamma h nder de leddes bortom, | |
Mot helande kraft tusen falt. | |
Styrkan besitts ej av den, vars steg, | |
Ses tas p en upptrampad stig. | |
K nslan av frihet och v l mod f rst rks, | |
Av att inneha frihetens val. | |
F ngen i k ftar d blodt rst tar vid, | |
P stenb dd hans de nu n tts. | |
N rhet av stor slagna d d k nns invid, | |
Slut tyr sig n ra till trots. | |
Tr dkronor suckar och ryggar tillbaks, | |
N r sl jan av dimma n r skyn. | |
EN man med ett hopp om ett rikare liv, | |
Nu ensam med fruktan i syn. | |
Bortom k ldslagna dalar och oskuldsfull skog, | |
Osar bestarnas offereld t tt. | |
Med l ften om att lycka de lockades med, | |
Till djupet sen aldrig de setts. | |
Sargat ett liv levts, med svaghet i t t, | |
En spricka i sf ren ses svart. | |
Hoppl sa n tter och dagar malt p, | |
Himlar sl s s nder i natt. | |
Jag f ljer mitt inre, markerar min v g | |
ver otrampad mark min gestalt | |
Mitt inre, mitt tempel jag tyr mig till mig sj lv | |
Har ej valt en gud jag r allt | |
Himlar sl s s nder i natt | |
N r sl jan av dimma n r skyn |