歌曲 | Tal Av Hjärter Dam |
歌手 | Lars Winnerbäck |
专辑 | Dans Med Svara Steg |
下载 | Image LRC TXT |
De djävlar, som förändrat mig | |
ska jag för alltid hämnas | |
Vems öde det än ämnas" | |
sjöng hennes vackra röst. | |
"De bugar sig för myten | |
och vänder kappan efter vinden. | |
Och de kysser mig på kinden | |
och jag spyr på deras tröst. | |
De lägger sig och vilar tryggt | |
och barnsligt vid mitt bröst. | |
Och när de fått sin glädje går de ut. | |
För de får allt ett slut, | |
och deras sorger tidvis domnar. | |
Det blir vår och det blir sommar | |
men här vilar en förbannelse av höst. | |
De ler åt att och inget | |
och ger fan i besvären, | |
och de skrattar åt misören | |
för den har de sett förut. | |
Och den kärlek som jag ger | |
är blott en del av den jag saknar | |
varje morgon när jag vaknar, | |
var sekund och var minut. | |
Har någon nånsin sagt till mig | |
hur kärleken ser ut? | |
Eller varför den kan lämna sådana hål? | |
Den sticker som en nål, | |
och förvandlar mina nerver | |
till stoft och sot och skärvor, | |
och förvandlar varje amorpil till krut. | |
De sover gott om natten | |
när de klarat sina läxor. | |
Själv sover jag med häxor | |
som ingen bjudit hit. | |
Ingen tycks förstå det sår | |
som svider i mitt hjärta. | |
För deras sår av smärta | |
kan man badda lätt med sprit. | |
Men de djävlar som förändrat mig | |
de dödar bit för bit. | |
Och glädjen har försvunnit liksom jag. | |
Men jag hittar den en dag | |
och jag är envis kan man tycka, | |
men jag skall finna all min lycka, | |
om så Döden ska bli den som tar mig dit! |
De dj vlar, som f r ndrat mig | |
ska jag f r alltid h mnas | |
Vems de det n mnas" | |
sj ng hennes vackra r st. | |
" De bugar sig f r myten | |
och v nder kappan efter vinden. | |
Och de kysser mig p kinden | |
och jag spyr p deras tr st. | |
De l gger sig och vilar tryggt | |
och barnsligt vid mitt br st. | |
Och n r de f tt sin gl dje g r de ut. | |
F r de f r allt ett slut, | |
och deras sorger tidvis domnar. | |
Det blir v r och det blir sommar | |
men h r vilar en f rbannelse av h st. | |
De ler t att och inget | |
och ger fan i besv ren, | |
och de skrattar t mis ren | |
f r den har de sett f rut. | |
Och den k rlek som jag ger | |
r blott en del av den jag saknar | |
varje morgon n r jag vaknar, | |
var sekund och var minut. | |
Har n gon n nsin sagt till mig | |
hur k rleken ser ut? | |
Eller varf r den kan l mna s dana h l? | |
Den sticker som en n l, | |
och f rvandlar mina nerver | |
till stoft och sot och sk rvor, | |
och f rvandlar varje amorpil till krut. | |
De sover gott om natten | |
n r de klarat sina l xor. | |
Sj lv sover jag med h xor | |
som ingen bjudit hit. | |
Ingen tycks f rst det s r | |
som svider i mitt hj rta. | |
F r deras s r av sm rta | |
kan man badda l tt med sprit. | |
Men de dj vlar som f r ndrat mig | |
de d dar bit f r bit. | |
Och gl djen har f rsvunnit liksom jag. | |
Men jag hittar den en dag | |
och jag r envis kan man tycka, | |
men jag skall finna all min lycka, | |
om s D den ska bli den som tar mig dit! |
De dj vlar, som f r ndrat mig | |
ska jag f r alltid h mnas | |
Vems de det n mnas" | |
sj ng hennes vackra r st. | |
" De bugar sig f r myten | |
och v nder kappan efter vinden. | |
Och de kysser mig p kinden | |
och jag spyr p deras tr st. | |
De l gger sig och vilar tryggt | |
och barnsligt vid mitt br st. | |
Och n r de f tt sin gl dje g r de ut. | |
F r de f r allt ett slut, | |
och deras sorger tidvis domnar. | |
Det blir v r och det blir sommar | |
men h r vilar en f rbannelse av h st. | |
De ler t att och inget | |
och ger fan i besv ren, | |
och de skrattar t mis ren | |
f r den har de sett f rut. | |
Och den k rlek som jag ger | |
r blott en del av den jag saknar | |
varje morgon n r jag vaknar, | |
var sekund och var minut. | |
Har n gon n nsin sagt till mig | |
hur k rleken ser ut? | |
Eller varf r den kan l mna s dana h l? | |
Den sticker som en n l, | |
och f rvandlar mina nerver | |
till stoft och sot och sk rvor, | |
och f rvandlar varje amorpil till krut. | |
De sover gott om natten | |
n r de klarat sina l xor. | |
Sj lv sover jag med h xor | |
som ingen bjudit hit. | |
Ingen tycks f rst det s r | |
som svider i mitt hj rta. | |
F r deras s r av sm rta | |
kan man badda l tt med sprit. | |
Men de dj vlar som f r ndrat mig | |
de d dar bit f r bit. | |
Och gl djen har f rsvunnit liksom jag. | |
Men jag hittar den en dag | |
och jag r envis kan man tycka, | |
men jag skall finna all min lycka, | |
om s D den ska bli den som tar mig dit! |