歌曲 | Höst på min planet |
歌手 | Lars Winnerbäck |
专辑 | Rusningstrafik |
下载 | Image LRC TXT |
Jag kanske borde åka utomlands. | |
Du säger att jag borde se mig kring. | |
Men jag har inte tid med någon annanstans. | |
Har inte lust med massa "någonting". | |
Jag vill se frost ur varje sommardagg. | |
Jag vill se skymning mitt i rusningen. | |
Jag vill se vimlet byta ytterplagg. | |
Jag vill se löven byta färg igen. | |
Du säger att jag har en liten värld, | |
men den är större än begär. | |
Jag vilar under himmelen | |
i höst på min planet. | |
Jag sjunger för mig själv, | |
fastän jag vet | |
att sånt kan kallas ensamhet. | |
Nu sköljer luften över sommardamm. | |
Nu landar folk och allting återgår. | |
Nu går passionen och blir allvarsam, | |
om någon sådan ännu återstår. | |
Jag blev utan, men jag klarar mig. | |
Det finns en park vid Söder Mälarstrand. | |
Dit kan man gå en stund och vila sig. | |
Man kan få nog av all panik ibland. | |
Det är nojor och normer, neuros och rosa neon, | |
och tomma tal i telefon. | |
Jag vilar under himmelen | |
i höst på min planet. | |
Jag sjunger för mig själv, | |
fastän jag vet | |
att sånt kan kallas ensamhet. | |
Persiennerna dras ner, | |
det mörknar och jag ber: | |
Låt mig bli din melankoliska vemodskavaljer. | |
En nattlig promenad | |
i en höstmörk stad; | |
jag kan inte önska mig nåt mer. | |
Så jag åker inte utomlands | |
förrän vintern fäller slutridå. | |
Här är ett skådespel i höstlövsdans | |
som jag vill se varenda meter på. | |
Du säger att jag har en liten värld. | |
Men den är snygg och full av flärd! | |
Jag vilar under himmelen | |
i höst på min planet. | |
Jag sjunger för mig själv, | |
fastän jag vet | |
att sånt kan kallas ensamhet. | |
Jag vilar under himmelen | |
i höst på min planet. | |
Jag dansar för mig själv, | |
fastän jag vet | |
att sånt kan kallas ensamhet. |
Jag kanske borde ka utomlands. | |
Du s ger att jag borde se mig kring. | |
Men jag har inte tid med n gon annanstans. | |
Har inte lust med massa " n gonting". | |
Jag vill se frost ur varje sommardagg. | |
Jag vill se skymning mitt i rusningen. | |
Jag vill se vimlet byta ytterplagg. | |
Jag vill se l ven byta f rg igen. | |
Du s ger att jag har en liten v rld, | |
men den r st rre n beg r. | |
Jag vilar under himmelen | |
i h st p min planet. | |
Jag sjunger f r mig sj lv, | |
fast n jag vet | |
att s nt kan kallas ensamhet. | |
Nu sk ljer luften ver sommardamm. | |
Nu landar folk och allting terg r. | |
Nu g r passionen och blir allvarsam, | |
om n gon s dan nnu terst r. | |
Jag blev utan, men jag klarar mig. | |
Det finns en park vid S der M larstrand. | |
Dit kan man g en stund och vila sig. | |
Man kan f nog av all panik ibland. | |
Det r nojor och normer, neuros och rosa neon, | |
och tomma tal i telefon. | |
Jag vilar under himmelen | |
i h st p min planet. | |
Jag sjunger f r mig sj lv, | |
fast n jag vet | |
att s nt kan kallas ensamhet. | |
Persiennerna dras ner, | |
det m rknar och jag ber: | |
L t mig bli din melankoliska vemodskavaljer. | |
En nattlig promenad | |
i en h stm rk stad | |
jag kan inte nska mig n t mer. | |
S jag ker inte utomlands | |
f rr n vintern f ller slutrid. | |
H r r ett sk despel i h stl vsdans | |
som jag vill se varenda meter p. | |
Du s ger att jag har en liten v rld. | |
Men den r snygg och full av fl rd! | |
Jag vilar under himmelen | |
i h st p min planet. | |
Jag sjunger f r mig sj lv, | |
fast n jag vet | |
att s nt kan kallas ensamhet. | |
Jag vilar under himmelen | |
i h st p min planet. | |
Jag dansar f r mig sj lv, | |
fast n jag vet | |
att s nt kan kallas ensamhet. |
Jag kanske borde ka utomlands. | |
Du s ger att jag borde se mig kring. | |
Men jag har inte tid med n gon annanstans. | |
Har inte lust med massa " n gonting". | |
Jag vill se frost ur varje sommardagg. | |
Jag vill se skymning mitt i rusningen. | |
Jag vill se vimlet byta ytterplagg. | |
Jag vill se l ven byta f rg igen. | |
Du s ger att jag har en liten v rld, | |
men den r st rre n beg r. | |
Jag vilar under himmelen | |
i h st p min planet. | |
Jag sjunger f r mig sj lv, | |
fast n jag vet | |
att s nt kan kallas ensamhet. | |
Nu sk ljer luften ver sommardamm. | |
Nu landar folk och allting terg r. | |
Nu g r passionen och blir allvarsam, | |
om n gon s dan nnu terst r. | |
Jag blev utan, men jag klarar mig. | |
Det finns en park vid S der M larstrand. | |
Dit kan man g en stund och vila sig. | |
Man kan f nog av all panik ibland. | |
Det r nojor och normer, neuros och rosa neon, | |
och tomma tal i telefon. | |
Jag vilar under himmelen | |
i h st p min planet. | |
Jag sjunger f r mig sj lv, | |
fast n jag vet | |
att s nt kan kallas ensamhet. | |
Persiennerna dras ner, | |
det m rknar och jag ber: | |
L t mig bli din melankoliska vemodskavaljer. | |
En nattlig promenad | |
i en h stm rk stad | |
jag kan inte nska mig n t mer. | |
S jag ker inte utomlands | |
f rr n vintern f ller slutrid. | |
H r r ett sk despel i h stl vsdans | |
som jag vill se varenda meter p. | |
Du s ger att jag har en liten v rld. | |
Men den r snygg och full av fl rd! | |
Jag vilar under himmelen | |
i h st p min planet. | |
Jag sjunger f r mig sj lv, | |
fast n jag vet | |
att s nt kan kallas ensamhet. | |
Jag vilar under himmelen | |
i h st p min planet. | |
Jag dansar f r mig sj lv, | |
fast n jag vet | |
att s nt kan kallas ensamhet. |